Lärstilar: En Seglivad Myt (Låt den inte begränsa dig!)
Har du också hört att du är en "visuell" eller "auditiv" elev?
Tänk att du sitter där och pluggar i skolans café, och någon säger: "Jag är en sån som lär mig bäst visuellt, så jag måste se bilder eller rita det för att förstå." Du hör någon svara: "Jag lär mig bäst genom att lyssna, så jag kör poddar istället." Låter det bekant?
Det här är en av de mest seglivade myterna inom utbildning: att vi alla har en specifik lärstil – visuell, auditiv, eller kinestetisk – och att vi lär oss bäst om undervisningen anpassas till just den.
Men vet du en sak? Forskningen håller inte med.
Idén om lärstilar – för bra för att vara sann?
Myten om lärstilar har hängt med i decennier. Enligt teorin skulle du antingen vara en visuell, auditiv eller kinestetisk inlärare, och om lärarna bara anpassade undervisningen efter din stil skulle du lära dig bättre.
Det låter ju kanske helt logiskt, men problemet är bara att det inte fungerar. Forskarna har i över 40 år försökt bevisa att undervisning som anpassas efter lärstilar förbättrar lärandet – men utan att lyckas!
I en av de mest citerade studierna, genomförd av Pashler, McDaniel, Rohrer och Bjork (2009), gick forskarna igenom all tidigare tillgänglig forskning och drog en enkel slutsats: Det finns inga vetenskapliga bevis för att undervisning anpassad efter lärstilar förbättrar lärandet.
Samma sak förklaras i Daniel H. Robinson, Veronica Yan och Joseph A. Kim’s bok "Learning Styles, Classroom Instruction, and Student Achievement" (2022), där de analyserade hundratals artiklar och såg en tydlig trend: lärstilar är en myt som fått vingar inom hela utbildningssystemet och samhället i stort.
Vad forskningen faktiskt säger om hur vi lär oss
Men så om lärstilar är en total bluff, vad är det som funkar?
Alla lär sig bättre med vissa undervisningsmetoder – oavsett "stil"
Studier visar att metoder som aktivt bearbetar information (t.ex. själv-tester och förklaringar med egna ord) fungerar bättre än att bara få information presenterad på ett visst sätt. Man kan säga att det framförallt handlar om att jobba “mentalt” med information, mer kognitivt och medvetet.
Vissa uppgifter passar bättre för vissa sinnen – men det gäller för alla
Självklart lär du dig vissa saker såsom kanske geometri lättare genom bilder än enbart ord och text. Och om du ska lära dig skillnaden på en ny dialekt kan lyssnande vara mer effektivt än att bara läsa. Men det handlar då mer om själva ämnet än om din “unika lärstil” som person.
3. Det är metakognition som gäller
Att förstå hur man lär sig – inte vilken stil man har – är nyckeln till bättre studieresultat. Enligt Kimberly Tanner (2017) handlar effektivt lärande om att reflektera över sin inlärning och att vara aktivt engagerad. Återigen - kognitiv bearbetning. Prova exempelvis att själv förklara vad du just hört eller läst om, med dina egna ord. Istället för att bara skriva av ordagrant vad läraren sa. Chansen är stor att du kommer lära dig konceptet på riktigt, ha lättare att komma ihåg det, och även att du snabbt förstår vad det är du behöver träna mer på eller repetera.
Varför lever myten kvar?
Så om forskningen är så tydlig, varför snackas det fortfarande om lärstilar?
- Det låter som det “makes sense” rent intuitivt. Ja vi har alla preferenser – men preferenser är inte samma sak som effektivitet.
- Det säljer. Det finns en uppsjö böcker, kurser och tester som säljs under parollen att det finns något som heter lärstilar.
- Skolor och lärare har vant sig vid det. Många skolor och pedagoger lär fortfarande ut lärstilsmodellen trots att den är motbevisad. Det har blivit rutin.
Vad du kan göra istället
Om du vill plugga smartare, släpp lärstilarna och testa istället:
✅ Quizza dig själv med digitala läromedel– Testa dig själv istället för att bara läsa anteckningar.
✅ Spacing (fördelad inlärning) – Plugga lite varje dag istället för att cramma.
✅ Aktiv minnesåterkallalse– Försök återberätta det du lärt dig med egna ord.
✅ Involvera flera sinnen – Använd bilder, ljud och text när det passar ämnet – men inte bara för att det är din "lärstil".
Slutsats: Det är dags att lämna det här med “lärstilar” bakom oss
Att tro på lärstilar är ungefär som att tro att man har en ”magisk” formel för att lära sig saker. Men forskning visar att de bästa studieteknikerna är generella – och fungerar för alla.
Lycka till med nästa prov eller tenta önskar vi på Ord & bok!
Referenser
- Pashler, H., McDaniel, M., Rohrer, D., & Bjork, R. (2009). Learning Styles: Concepts and Evidence. Psychological Science in the Public Interest, 9(3), 105–119.
- Robinson, D. H., Yan, V. X., & Kim, J. A. (2022). Learning Styles, Classroom Instruction, and Student Achievement. Springer.
- Kirschner, P. A., & van Merriënboer, J. J. G. (2013). Do Learners Really Know Best? Urban Legends in Education. Educational Psychologist, 48(3), 169-183.
- Garner, I. (2000). Problems and Inconsistencies with Kolb's Learning Styles. Educational Psychology, 20(3), 341-348.
- Tanner, K. D. (2017). Promoting Student Metacognition. CBE—Life Sciences Education, 11, 113–120.
