Känner du dig otillräcklig i skolan?

Du kanske rent av känner igen dig… 

Det grundar sig inte bara i en rädsla för att misslyckas – utan det kommer även från den tunga känslan av att vara den enda som inte räcker till. Men då kan det vara skönt att få höra sanningen, för så ligger det faktiskt till: 

känslan av otillräcklighet säger inget om vad du faktiskt är kapabel till.

… Och JA - det finns sätt att vända på det här, ett steg i taget.

 

Vad känslan av otillräcklighet faktiskt gör med oss (eller mot oss rättare sagt)

Det kan börja så subtilt att du knappt märker av det. En matteuppgift du inte förstår, en lärare som går vidare bara lite för snabbt, eller en vän som säger “Det här är ju lätt” när du fortfarande är förvirrad av något i det första steget i beräkningen.

Spola fram en aning och den känslan kan ha utvecklats till en mörk skugga som följer dig resten av terminen:

Du kanske börjar undvika att räcka upp handen, även när du faktiskt önskar att du ställt den där frågan.

Du kanske skriver meddelanden till dina vänner som “Jag bryr mig inte om betygen” fast du innerst inne gör det.

När du slår upp matteboken hemma två dagar före provet känns det som att det knyter sig i magen – och det blir till slut enklare att bara skjuta upp det ännu en dag när något ändå kom i vägen, “som vanligt”.

Det handlar sällan om någon dramatisk eller intensiv ångest. Det är snarare frågan om en lågmäld, underliggande allmän känsla av att alltid ligga steget efter. 

…Och ju mer den känslan får växa, desto svårare blir det att bryta mönstret!

Börja med att verkligen förstå varför du känner som du gör

Steg ett för att lyckas vända känslan av otillräcklighet är att förstå varför du känner som du gör. Oftast handlar det inte om att du faktiskt inte har det som krävs– utan det handlar om hur vi jämför oss med andra. Vi ser deras bekymrade miner, hur enkelt de tar sig fram till de svåraste uppgifterna i boken och deras självsäkerhet inför proven. Vi drar, mer eller mindre undermedvetet, en rad slutsatser som bygger upp ett antagande om att vi är de enda som kämpar i uppförsbacke.

Men sanningen du behöver påminna dig om är denna: Alla kämpar med något.

Den som är bäst på matte kanske har svårt med språk. Den som alltid räcker upp handen kanske går hem och känner sig otillräcklig på andra sätt.

Du ser bara deras yta – inte deras kamp.

Vad exakt kan du göra för att skapa en vändning för dig själv?

Att känna sig otillräcklig är inte något som försvinner över en natt. Det skulle vi aldrig påstå. Men det finns konkreta saker du kan göra för att vända din utveckling och ta tillbaka kontrollen över din framtid steg för steg:

1. Sätt små, hanterbara mål

När allt känns “för mycket” är det lätt att bli paralyserad av känslan av att du måste förstå saker och ting omedelbart annars är det kört. Men även om du börjar på noll kommer du oftast hela vägen i god tid, om du bara fokuserar på små framsteg så ofta som möjligt hela läsperioden.

Så:

Börja med något litet. Säg till dig själv: “Jag ska lösa 1-2 uppgifter idag, inte halva kapitlet.”

När du når dina mikroskopiska mål ska du fira dom lite och se till att de bygger upp ditt självförtroende, lite mer för varje gång. Det viktiga är att du förstår att varje steg räknas och tillsammans tar de dig i mål (förringa därför inte dina framsteg)!

2. Våga fråga – det är en styrka, inte ett tecken på svaghet

Det kan kännas pinsamt att erkänna att du inte förstår ens det “enklaste”, men att våga fråga är en av de starkaste vanorna du kan lägga dig till med.

OBS! Om du verkligen inte vill fråga inför alla i klassrummet, prata istället med läraren efteråt eller använd digitala resurser för att söka upp dina svar privat (bara du slutar undvika, förneka eller skjuta upp även de små frågorna).

Frågor visar att du vill lära dig – och det är något att vara stolt över.

3. Hitta en studieteknik som passar dig

Ibland är problemet inte att du inte kan – utan det är att sättet du pluggar på som bara inte funkar för just dig. Här är två saker du kan testa:

Prova digitala läromedel som bryter ner uppgifter steg för steg.

Plugga mer aktivt och mindre passivt: Istället för att sträckläsa kapitel i en bok kan du involvera mer små quiz, testa att spela in dig själv när du förklarar ett koncept eller se till att plugga lite mer ihop med en kompis där ni faktiskt försöker prata om det ni inte förstår och hjälpa varandra utan press.

4. Flytta ditt fokus från resultatet till själva processen

Känslan av otillräcklighet kommer ofta från att vi fokuserar för mycket på säjlva resultaten: betyget, poängen på provet, och återigen jämförelsen med andra.

Om du läser detta är chansen stor att du inte alltid når upp till dina egna högt uppsatta krav, och att jämföra sig med andra gör inte saken lättare. Men kom ihåg att det inte är VM i att förstå saker snabbt, utan studier handlar om att lära sig saker som kommer var användbara långt senare i livet. Det handlar alltså först och främst om att förstå mer idag än du gjorde igår, inte om att vara bäst på ett specifikt prov eller i ett visst skolår.

Skriv gärna någon form av dagbok eller journal över dina framsteg. Du kan exmepelvis göra så att du skriver ner något nytt du lärde dig varje dag – även om det känns litet. Detta hjälper dig på sikt att se och påminna dig själv om din utveckling även om du ibland får känslan av att du inte lär dig något.

5. Acceptera dina fel och börja se dem som en del av din utveckling

Istället för att bli nedstämd eller tappa hoppet när du får fel på uppgifter, eller underkända prov, ställ dig hela tiden frågan: “Vad kan jag lära mig av det här?”

Döm inte dig själv för dessa fel, för de ger inte hela bilden av din kapacitet eller ditt värde. Särskilt inte i det långa loppet. Oftast säger det egentligen ingenting alls om vad du egentligen kan, om du pluggar konsekvent och metodiskt.

Avslutningsvis

Med små steg, rätt verktyg och ett nytt tankesätt kan du börja känna dig tryggare i din egen förmåga och skapa oväntade framsteg relativt snabbt.

???? Läs mer om hur våra digitala lösningar kan hjälpa dig här

Kom ihåg: Du är kapabel, och du är på rätt väg – även om det känns som om det går långsamt.